Månadsarkiv: oktober 2006

Du smiter från tv-avgiften

”Jag tycker att det är ok, godtagbart, rentav bra (hur fortsätter serien?) att vi har en reklamfri och oberoende journalistik. Den måste betalas och därmed tycker jag att det är rimligt att de som har apparaturer för att ta emot denna tjänst är med och betalar.

Du [jag, min anm] däremot undviker en annan fråga som jag ställt i en annan tråd: om det är omoraliskt att ta del av något man inte har betalat för, innebär det att du inte tittar på SVT på din tv eller lyssnar på SR på din radio hemma?”

Så skrev en radiokollega i en diskussionstråd på vårt interna nätverk (sigge:sigge funkar inte) för några dagar sedan. Han förvrängde det jag skrev (”man ska inte stjäla” är inte samma sak som ”ta del av något man inte har betalat för”) men det är inte det jag vill ta upp här.
Det jag däremot vill ta upp är inställningen att det skulle vara omoraliskt att använda någon form av elektronik för att samla in och bearbeta (i det här fallet dessutom okrypterade) signaler som transporteras genom luften. De elektromagnetiska vågorna påverkar oss och våra elektroniska apparater vare sig vi vill det eller ej. Det är den lite mer teoretiska frågeställningen.

Detta får även praktiska konsekvenser. Flera av våra grannländer har också tv-licens. Om det är omoraliskt att ta in okodade tv-kanaler utan att betala för det så borde de som bor i närheten av vår gräns mot dessa länder betala tv-licens även för de signaler de får därifrån. De danska licensbetalarna bekostar till exempel skåningarnas kostnadsfria tv-tittande på DR1 och DR2. Och förresten: det spelar väl ingen roll om man tittar på de danska kanalerna eller ej. Man har ju möjlighet att göra det och det är ju för möjligheten att titta på public service-kanaler som man betalar tv-avgiften.

intressant?
Andra bloggar om: , , , ,

I stort sett menlös

Lena Adelsohn Liljeroth verkar vara ett tryggt val. Sticker inte ut för mycket åt något håll. Tråkig och trygg. Iallafall om det här är representativt för den linje hon kommer föra: Sagt och gjort av Lena Adelsohn Liljeroth.

Från Motion 2005/06:Kr252 Kulturskaparnas villkor:

[…]
Några av de förslag vi har för att ge landets kulturskapare goda och trygga förhållanden är dessa:

  • Utveckla konstnärernas möjligheter att leva på sitt konstnärskap och därmed minska beroendet av bidrag.
  • Kulturskapare gynnas av sänkta skatter.
  • En översyn av de olika momssatserna inom kulturområdet måste snarast genomföras.
  • Företagens inköp av konst måste bli avdragsgilla.
  • Reglerna för sponsring måste göras klarare och mer generösa.
  • Regelförenkling för småföretagare enligt Småföretagsdelegationen måste genomföras fullt ut.
  • En översyn av reglerna kring sjukpenningen för kulturskaparna måste genomföras.
  • Ökade kunskaper om affärsjuridik, marknadsföring och entreprenörskap.

[…]

Tillväxthämmande faktorer på konstmarknaden:

  • Företagen saknar avdragsrätt vid köp av konst, vilket försvårar för konstnärerna att finna avsättning för produkter och tjänster inom det privata näringslivet.
  • Komplicerad momssituation som medför att konstnärer och beställare/kunder tvingas hantera upp till fyra olika momssatser.
  • Hög moms (i regel 25 %) på galleriförsäljning och uppdrag, vilket leder till höga priser som försvårar försäljning till privatkonsumenter.
  • Den statliga rekommendationen om att avsätta 1 % för konstnärlig gestaltning vid ny- och tillbyggnader efterlevs i mycket begränsad omfattning (endast ca 40 % av kommunerna tillämpar regeln i någon form och endast i undantagsfall når man 1 %).
  • Tullbestämmelser försvårar och fördyrar utbyte med länder utanför EG-området.
  • Möjligheter till sponsring av konstnärliga projekt är begränsade.
  • Stor brist på resurser till forskning och utveckling som befrämjar ett bättre tillvaratagande av konstnärlig kompetens i samhället som helhet.

[…]

Intressant.se
Andra bloggar om: , , , ,

Cecilia Stegö-Chilò avgår

Suck. Ett pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet berättar att Cecilia Stegö-Chilò avgår som kulturminister.

Genom att inte betala TV-avgift och att anlita s.k. svart hemhjälp, har jag under tiden innan jag blev statsråd begått förseelser som inte är acceptabla, men som jag på alla sätt försökt att rätta till. Den ambitionen har nu stoppats av Radiotjänst i Kiruna AB och Svenska Transportarbetarförbundets polisanmälningar. Eftersom det inte kommer att vara möjligt att inom rimlig tid reda upp situationen ser jag inte längre någon möjlighet att genom ett engagerat och kompetent arbete reparera den skada jag åsamkat regeringen.

Det sorgligaste är att detta kan leda till att enbart de som skolats i partierna sedan barnsben kan bli ministrar. Jag vet ingen som aldrig har begått någon form av brott, och med den fildelningskultur vi har idag finns det nog inte många under trettio som någonsin kan komma ifråga för en ministerpost.

Jag vill också rikta ett varmt tack till alla dem som på olika sätt stöttat mig och min familj under några utsatta dagar. Jag har blivit föremål för mycket värme, men också mött en stor oro: Hur blir det med vår demokrati om politiken bara har plats för felfria människor?

Pingat på intressant.se.
Andra bloggar om: , , ,

Marcus Birro tänker till

Marcus Birro har ett program på SR P4 Östergötland som heter Birro.
Det ska enligt programinformationen vara

[e]n gerillarörelse mot fördumningen.

Men vad gör Marcus Birro för att få bort fördumningen? Jo, bland annat så skriver han personliga åsiktsladdade krönikor som han läser upp varje vecka med lön från licensbetalarna. Nu i torsdags (12/10) handlade krönikan om politikerförakt och skandalerna kring regeringen. Krönikan finns i den andra delen (17:35-18:00), men jag hittade den först här.

  1. Rent faktafel:

    Men när nya handelsministern har fräckheten att påstå att hon trots tvåsiffriga miljoner inte har råd att betala vit städhjälp så ljuger hon naturligtvis.

    Nej, Marcus Birro ljuger.
    Maria Borelius och hennes make hade inte delad ekonomi.
    Maria Borelius hade en miljoninkomst, visst. Hon tjänade 3,8 miljoner mellan 1990 och 1999. Det blir trehundraåttiotusen om året eller omkring 25000 i månaden. Erik Starck har skrivit bra om det.

  2. Haltande jämförelse

    Med deras logik borde det vara lika OK för fattiga människor att snatta mat på det stora varuhuset som det är för dem att av politisk övertygelse vägra betala tv-licensen.

    Det finns en gigantisk och viktig skillnad mellan de ovan nämnda företeelserna som gör Marcus Birros jämförelse totalt meningslös:

    – Den som inte betalar tv-licens ((av ideologiska skäl. Man kan naturligtvis vara snål också.)) vägrar att betala för en vara man inte har efterfrågat.
    – Den som snattar mat vägrar att betala för en vara man har efterfrågat.

Vad gäller motiven bakom ”överklassens” politik har jag och Marcus Birro nog lika dålig koll, men bilden av högerpolitiker som ondskefullt skrattar åt att människor har det svårt känns ganska förlegad. Man kan självklart ifrågasätta om en liberal eller konservativ politik kommer göra samhället bättre eller sämre, men att tro att syftet är att suga ut alla arbetare till förmån för redan rika är bara korkat.

Pingat på intressant.se.
Andra bloggar om: , , ,

Varför ska det finnas hyresrätter?

Följande text är ett kort paper som jag och två kursare skrev för några dagar sedan för en temauppgift om hyresrätter i Mikroekonomi A.

Inledning

Vilken betydelse har hyresrätter för bostadsmarknaden? I Sverige är hyresrätten tätt sammankopplad med den sociala välfärden. ((Lind H, Hellström A, Atterhög M, Song H (2003): ”Är det motiverat att underlätta för hushåll med låga inkomster att äga sin bostad – och hur ska det i så fall göras?” Rapport nr. 29, Avd. f. bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm. s.3.)) Är denna fördelning av boende optimal för den svenska bostadsmarknaden? Andra avsnittet är en översikt av hyresmarknaden i dagsläget. Vem bor i hyresrätter, hur regleras marknaden och vad leder de olika svenska marknadsåtgärderna till?
I det tredje avsnittet diskuteras varför hyresrätter egentligen bör finnas till. Vem är i behov av denna boendeform och vem är det som egentligen gynnas på den befintliga marknaden? För att närmare förstå problematiken med vem som passar i vilket boende berörs även andra boendeformer såsom bostadsrätt och villa. Fokus ligger i båda dessa avsnitt på den svenska marknaden och dess regleringar.
I den avslutande diskussionen kommenterar vi den önskade funktionen av hyresrätterna med den faktiska situationen på den svenska marknaden. Leder åtgärderna på bostadsmarknaden till önskad effekt? Vad skall den egentliga funktionen av en hyresmarknad vara?

Hyresmarknaden i dagsläget: en översikt

Vi har i dagsläget ett antal regleringar på den svenska bostadsmarknaden: hyresreglering, bostadsbidrag och subventioner av olika slag med mera. Hyresregleringen, eller bruksvärdessystemet ((Persson, M. (2004). ”Bostadspolitiken”. ur Marknad och Politik. (red) Södersten, B & Söderström, HT. SNS förlag. s 317.)), är till för att skydda hyresgästerna mot alltför höga hyror och orimliga hyreshöjningar.
Regleringen har i huvudsak tre sorters effekter: allokerings-, segregations- och fördelningseffekter. Allokeringseffekterna består av att artificiellt låga hyror skapar ett efterfrågeöverskott på populära lägenheter, till exempel sådana belägna i stadskärnor. Låga hyror och svårighet att komma in på marknaden gör att allokeringen inte sker efter behov. Fördelningseffekten består bland annat av omfördelning av resurser från fastighetsägaren till hyresgästerna. Detta är dock inte nödvändigtvis detsamma som en omfördelning av resurser från rika till fattiga t ex i fallet med kommunalt ägda hyresrätter. Artificiellt låga hyror minskar statens/kommunens skatteintäkter från fastighetsägare och omfördelar dessa pengar till ett fåtal privilegierade i populära bostadsområden. Det finns även en tydlig segregation på den aktuella hyrerättsmarknaden som bland annat kan bero på hyresregleringarna men vilka mekanismer som styr segregeringen är oklart. ((Persson, M. s 320-325.))
Även bostadsbidraget leder till ett efterfrågeöverskott genom att sänka jämviktshyran för den individuelle hyresgästen till en konstgjord nivå. Man kan därför argumentera att bostadsbidraget kan ses som en typ av hyresreglering med effekter som liknar de beskrivna i föregående stycke. Bostadsbiragets utformning med anpassning efter förmögenhet (med undantag för investeringar i bostaden) leder till en inlåsningseffekt på hyresrättsmarknaden eftersom sparande leder till ökade hyreskostnader genom sänkt bostadsbidrag. ((Lind et al. s 28-29.))
Marknadsingreppen på hyresmarknaden har även betydande effekter för nybyggnationen av hyreshus. Det byggs få nya hyreshus. Det är helt enkelt inte lönsamt eftersom hyreshus har ett lågt marknadsvärde. Byggnation var tidigare möjligt genom olika typer av subventioner. En följd av detta är att många hyreshus omvandlas till bostadsrätter eftersom dessa har ett högre marknadsvärde. Vinsten delas mellan hyresvärdarna och lägenhetsinnehavarna. ((Persson, M. s 314-315.)) Nybyggnationen i attraktiva områden koncetreras istället på byggnadstyper som har ett marknadsmässigt värde. Dessa är i innerstäderna framför allt kontorslokaler, men i viss mån även bostadsrätter. Avsaknaden i hyresreglering gör att man dessutom utnyttjar de höga markpriserna på ett mer effektivt sätt.

Varför behövs hyresrätter?

Det finns flera skillnader mellan hyresrätter och eget ägt boende. Hyresgäster kan utan speciellt mycket byråkrati säga upp sitt kontrakt och flytta till en annan ort. Detta leder till att arbetskraft snabbt kan flytta till de platser där den bäst behövs. Denna typ av flexibilitet efterfrågas mer och mer i och med outsourcing, bemanningsföretag och regionala obalanser. ((Spånt, R (2004), ”En flexibel arbetsmarknad för hög tillväxt kräver en flexibel
bostadsmarknaden”, s 5.))
Denna flexibilitet och kontraktsmässiga frihet borde avspeglas i priserna för hyresrätter. Detta är som tidigare visats inte fallet på grund av subventioner vid nybyggnation, hyresregleringar och bostadsbidrag. Detta problem behandlar Roland Spånt i sin artikel ”En flexibel arbetsmarknad för en hög tillväxt kräver en flexibel bostadsmarknad”. ((Spånt, R.)) För att få en flexibel arbetsmarknad krävs alltså att det är lätt för folk att bosätta sig i de städer där de har bäst möjligheter att få jobb. ”För flexibiliteten på svensk arbetsmarknad måste det finnas ett rimligt stort utbud av hyresbostäder på tillväxtorterna. Detta krävs både för att de som inom landet ska flytta ska ha någonstans att lätt flytta till och för immigranter från omvärlden”. ((Spånt, R. s 5))
Unga och immigranter som letar efter jobb, men även äldre, kan dra nytta av fördelarna med hyresrätter. Som ung utan ett fast jobb har man andra krav på sitt boende än den som har fast jobb och familj. Ungas boendekonstellationer kan snabbt förändras liksom studie- och jobbsituation. Precis som unga kan äldre dra nytta av den flexibilitet en hyresrätt innebär. Äldre med bostadsrätt eller villa har mycket kapital bundet i en bostad som går till spillo den dag de avlider. Man kan inte ta med sig huset i graven. Genom att sälja sin bostad kan de frigöra kapital som i sin tur kan användas för konsumtion. ((Ståhl, I (2006-09-13). Föreläsning Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.))
Det har gjorts undersökningar för att se närmare på effekten av boendeform på arbetsmarknaden. Det finns enligt några av dessa ett starkt samband mellan ägande av bostad och arbetslöshet. Roland Spånt skriver om Andrew Oswalds undersökning att sambandet var så starkt att ”[…] en ökning av andelen bostadsägande i ett område med tio procent innebar att arbetslösheten ökade med hela två procentenheter”. ((Spånt, R. s 9.)) Det finns alltså tecken på att en omvandling från en bostadsmarknad med hyresrätter till en med relativt sett fler egenägda hus minskar flexibiliteten i bostadsmarknaden. Detta leder eventuellt till en ökad arbetslöshet. Spånt nämner några av de faktorer som leder till begränsad flexibilitet när man äger sitt eget boende. Man är sällan benägen att sälja sin bostad då prisutvecklingen på denna understiger skulderna. Man säljer helt enkelt inte om marknaden inte för tillfället är gynnsam. ((ref:8)) Det finns även transaktionskostnader vid byte av egenägd bostad. Exempel på sådana omkostnader är mäklaravgifter och reavinstskatt och dessa gör bytet av bostad till en kostsam och komplicerad process. ((Spånt, R. s 12.)) Rent tekniskt är det även svårare att flytta mellan ägda bostäder jämfört med hyresrätter med överlåtelsehandlingar och dylikt. Hemägaren har även ett övergripande ansvar vid försäljning av hemmet. I en ägd bostad kan det även finnas investeringar av en mer personlig karaktär; specifika ombyggnationer, speciallösningar och allmän renovering kan göra det svårt för individen att skilja sig ifrån bostadsobjektet.
I Sverige bor ca 39% av befolkningen i hyresrätter medan resten i någon form äger sitt eget boende. ((Spånt, R. s 4)) Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter leder till en ökad andel boende i egenägda bostäder. Detta minskar flexibiliteten, inte bara på bostadsmarknaden utan möjligtvis även på arbetsmarknaden. Omvandlingen av hyresrätter beror i sin tur till en del på de hyresregleringar, bostadsbidrag och subventioner vi finner på hyresmarknaden. Det finns alltså en komplex relation mellan eget ägande, subventioner för hyresbostäder och arbetsmarknaden. Det finns som Spånt påpekar ”en konflikt mellan de två målen att ha en så flexibel arbetsmarknad som möjligt samtidigt som ägandet av den egna bostaden verkar ha prioriterats”. ((Spånt, R. s 19.)) Att äga sin egen bostad är viktigt i svensk politik kan vi till exempel se i en rapport från KTH. ((Lind, H et al.)) Ett argument för att förenkla för egenägt boende är att konkurrens mellan fastighetsägare och privat ägande skulle öka och leda till en höjd effektivitet och bättre kvalitet. Ägande leder även till att den som bor i villa eller bostadsrätt blir en ”stakeholder” i samhället och därigenom har ett egenintresse av att ta hand om sin bostad och omgivning. Det tredje argumentet gäller finansiering och kredit. Det finns alltså en uppfattning i denna rapport om att de som bor i hyresrätter är de som av någon anledning inte kunnat skaffa sig ett egenägt boende.

Diskussion

Alla har inte behov av en hyresrätt. Endast vissa grupper i samhället med särskilda bostadsbehov passar i hyresrätt. Ungdomars livssituation ändras ofta hastigt och de har därför behov av ett flexiblare boende för att kunna flytta om det inte finns arbete eller utbildningsmöjligheter på bostadsorten. Äldre människor som äger sina bostäder kan inte använda det kapital som är bundet i dem men genom att flytta till en hyresrätt frigörs kapital som kan användas för konsumtion. Personer som arbetar i föränderliga branscher eller med flexibla arbetsuppgifter byter ofta arbetsplats och då är det viktigt att ha tillgång till en flexibel bostadsmarknad.
Vi vet inte vem som bor i hyresrätter rent inkomstmässigt och socialt. Eftersom det är billigt att bo i hyresrätt mitt i stan är det säkert många höginkomsttagare som bor i hyresreglerade hyresrätter. Staten går därmed miste om inkomster i form av skatter från fastighetsägare. Samtidigt bor många över sin egentliga boendestandard eller i lägenheter de inte behöver på grund av de icke marknadsmässiga hyrorna. Hyresregleringarna leder till att människor som inte tillhör de primära behovsgrupperna för hyresrätter bor kvar då de inte har tillräckliga incitament för att flytta. I översiktsavsnittet visades hur denna allokeringseffekt påverkade de attraktiva bostadsregionerna. Folk som är inne på marknaden gynnas på bekostnad av skattebetalarna som i realiteten subventionerar deras boende. Försöket att fördela resurser från de rika till de fattiga genom hyresreglering kan alltså ha helt motsatt effekt. De som redan är privilegierade och bor i attraktiva områden gynnas rent ekonomiskt. Hyresvärdarna går även miste om de pengar som skulle genereras på en fri marknad då mer bemedlade människor flyttade in i de populära bostadsområdena till högre hyror. Då det är svårt att komma in på hyresmarknaden minskar även flexibiliteten på denna. Regleringarna motverkar alltså den huvudsakliga funktionen som hyresrätter bör ha, nämligen att fungera som genomgångsbostad för yngre och äldre samt en buffert för regionala skiftningar på arbetsmarknaden.
Vi anser att man bör släppa hyresmarknaden fri. Av nämnda anledningar är det viktigt att marknadsmässiga hyror får tas ut eftersom detta skulle ge hyresrätterna den funktion vi anser att de borde ha. Lägenheterna skall fungera som den buffert för flexibel arbetskraft. Flexibiliteten som borde vara den viktigaste komponenten i hyresrättsboende ska inte motverkas och motarbetas inifrån själva systemet. En avskaffning av hyresregleringarna skulle även råda viss bot på omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter. Marknadsmässiga hyror skulle ta bort det ekonomiska incitamentet för hyresvärdarna att sälja husen. Förhoppningsvis skulle marknadshyror i längden driva upp Tobins q till en nivå där nybyggnation möjliggörs.

Johan Folin
Oskar Lavesson
Filip Spånberg

Källor

  1. Lind H, Hellström A, Atterhög M, Song H (2003): ”Är det motiverat att underlätta för hushållmed låga inkomster att äga sin bostad – och hur ska det i så fall göras?” Rapport nr.29, Avd. f. bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm.
  2. Persson, M. (2004). ”Bostadspolitiken”. ur Marknad och Politik. (red) Södersten, B & Söderström, HT. SNS förlag.
  3. Spånt, R (2004), ”En flexibel arbetsmarknad för hög tillväxt kräver en flexibel bostadsmarknaden”. Hyresgästernas Riksförbund, Stockholm, Hyresgästföreningen.se
  4. Ståhl, I (2006-09-13). Föreläsning Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.

Detta inlägg är pingat på intressant.se

Andra bloggar om: , , ,

Fotnoter

Äntligen!

Till slut gjorde jag det. Jag har gått och funderat på det ett bra tag och egentligen bestämde jag mig för länge sedan. Anledningen till att det har tagit så lång tid att komma till skott beror bland annat på att jag tyckte att det handlade om småpotatis. Det rör sig ju bara om några tusen per år eller så.
Jag räknade efter, och kom fram till att jag hade kunnat resa jorden runt för de pengarna jag betalat in sedan jag började arbeta istället för att stödja en verksamhet vars värderingar eller verksamhet jag inte vill ha någonting med att göra.
Jag började fundera på vad jag får för pengarna jag betalar. Jag använder aldrig lokalerna eller har någon annan kontakt med de som arbetar där och på den här sidan läste jag om vilka konsekvenser det får att gå ur Svenska Kyrkan.
Om man inte är med i kyrkan har man inte rätt att gifta sig där (om inte den man ska gifta sig med är det), men varför skulle jag vilja gifta mig i en kyrka när den representerar så mycket jag föraktar?
Man har inte heller rätt till en kyrklig begravning, men varför skulle jag vilja ha en välsignelse från en representant för en religion jag inte tror på? Begravningsavgiften kommer jag inte undan, men ingen kan tvinga mig att bli begravd i vigd jord iallafall.
Svenska Kyrkan får flera hundra miljoner om året av staten för att bevara kyrkorna i Sverige så den kostnaden kommer jag inte undan heller.

Igår såg jag till att sänka min skatt med en procentenhet. Nu är det bara resten kvar.

Det här inlägget är pingat på intressant.se
Andra bloggar om: , ,

Skärmdump räcker inte som bevis säger hovrätten

Computer Sweden och Dagens Nyheter rapporterade för en stund sedan att den 29-årige man som var åtalad för att ha delat ut Hip Hip Hora utan tillstånd har friats i hovrätten. Motiveringen är bristande teknisk bevisning. Mannen dömdes i tingsrätten med bland annat en skärmdump som bevis.
Det är glädjande att det inte längre räcker med en bevismaskin för att få folk dömda för upphovsrättsbrott.

Pingat på intressant.se.

Andra bloggar om: , , , ,

Ett delikat problem

Jag har fått tag på en Compaq Proliant ML 530 gratis. Den har en PIII Xeon 800 MHz, 1 Gb internminne och sex stycken Ultra Wide 3 SCSI-diskar (en på 72Gb, en på 36 och resten på 18).
Problemet är att jag inte vet vad jag ska göra med den. Jag har en 100/100-uppkoppling här så om jag bara kommer på någon bra tjänst att köra på den så är problemet löst. Har du en bra idé? Kontakta mig så kanske vi kan hitta på nånting tillsammans. Eller om du skulle vilja köpa den så lägg ett bud.

Andra bloggar om: , ,