I dagens sydsvenskan skriver Per T Ohlsson om avståndet mellan medborgarna och styret i EU. Ingen nyhet, men likväl intressant. Han tar även upp globalisering och rörlighet för tjänster.

Omfattande studier tyder på att fri rörlighet även för tjänster resulterar i högre produktivitet, ökad sysselsättning, höjda löner och lägre priser.

[…]

OECD framhåller att länder som anpassat sig till tjänstekonkurrensen har lyckats hålla arbetslösheten i schack parallellt med jobbförluster i industrin.

De flesta pratar om att vi ska arbeta för att länder vars medborgare lever i sämre förhållanden än vi i västvärlden ska få det bättre, men inte genom att se till att länderna klarar sig själva. U-länderna ska hållas i schack genom att vi ger dem bidrag, så de hamnar i en fastare beroendeställning än vad de redan är. Genom att subventionera inhemsk produktion (10% av EUs budget går tex till det franska jordbruket, enligt sydsvenskan) och ha höga importtullar betalar medborgarna i EU mycket högre priser för varor som annars hade kunnat importeras från länder utanför EU. Istället betalar EUs medborgare först pengar för att subventionera jordbruket, därefter köper vi maten till ett pris som motsvarar tullavgifterna + det pris som matproducenterna i andra länder kan ta ut.