2007 publicerade de två svenska fonetikforskarna Anders Eriksson och Francisco Lacerda en artikel, Charlantry in forensic speech science, i The International journal of speech, language and the law, som visade att två vanliga typer av lögndetektorer inte fungerar. Det handlar om LVA, Layered Voice Analysis och VSA, Voice Stress Analyzers. Företaget Nemesysco, som tillverkar en lögndetektor som använder LVA, pekades ut i artikeln och de blev jättearga och krävde att förlaget som publicerade artikeln skulle dra tillbaka den, vilket förlaget gick med på.
Det slutar naturligtvis inte här. I och med de arga protesterna från bluffmakarna Nemesysco inträdde Streisandeffekten. Artikeln, som bara hann läsas av de närmast sörjande inom fonetikforskningen, finns numera på Pirate Bay och har i och med rapporteringen i media fått mycket större spridning och uppmärksamhet än vad som vore fallet om Nemesysco hållt tyst. Det tackar vi för.
Andra bloggar om: fonetik, lögndetektorer, bluffmakare, Nemesysco, Streisandeffekten
En inte lika allvarlig men intressant är ’Sanningens ögonblick’ på kanal 5. Här anser han som håller i programmet att ”Studier kring polygraftester visar regelbundet på 96-97 procents säkerhet.” Även om han har rätt, så inser den matematiskt kunnige snabbt att det bara är under 53% chans att den har visat rätt på alla 21 frågorna (och då är jag snäll och använder 97%; 0,97^21=0,527…).
Gustaf: Det är fantastiskt vad övertygande ett påstående kan låta om man inte tänker på vad som faktiskt sägs.
Och 0,97^21 är ju en klassisk ”inses lätt” ur matteboken 😉
Jag skulle vilja se en jämförande studie på effektiviteten i polygrafer på tränade CIA/KGB/MI6/etc-agenter, skådespelare och trailertrash. Väntar mig skillnad.
Sen är det ju ett jävla namn på en maskin. ”Den här maskinens främsta funktion är att rita många linjer”.