F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan hade vi ett seminarium om auktorit\u00e4ra systems transformering mot demokrati. Jag och tre kursare valde att diskutera utvecklingen i Kina. Det h\u00e4r \u00e4r vad vi utgick ifr\u00e5n.<\/p>\n
Korruption och illegitimitet<\/strong> Accepterar kineserna det auktorit\u00e4ra styret?<\/strong> Oundviklig demokratisering?<\/strong> Kina vid ett v\u00e4gsk\u00e4l<\/strong> Johan Folin F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan hade vi ett seminarium om auktorit\u00e4ra systems transformering mot demokrati. Jag och tre kursare valde att diskutera utvecklingen i Kina. Det h\u00e4r \u00e4r vad vi utgick ifr\u00e5n. Institutionalisering i Kina \u2013 \u00e4r f\u00f6rsta steget mot demokrati taget? Korruption och illegitimitet Andrew J Nathan ((Andrew J Nathan: Authoritarian Resilience (2003). Journal of … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Institutionalisering i Kina<\/span>
\nAndrew J Nathan ((Andrew J Nathan: Authoritarian Resilience (2003). Journal of Democracy Vol. 14, nr. 1, sid 6-17)) h\u00e4vdar att Kina \u00e4r unikt p\u00e5 grund av att det auktorit\u00e4ra styret lyckats eliminera effekten av det som beskrivs som \u201dthe logic of concentrated power\u201d; att auktorit\u00e4ra regimer visar sig vara instabila d\u00e5 de uts\u00e4tts f\u00f6r nya pr\u00f6vningar s\u00e5 som vid ledarskiften, ekonomisk utveckling och nyetablerade maktbalanser inom samh\u00e4llet. Den kinesiska regimen har enligt Nathan lyckats \u00f6verkomma dessa problem genom en institutionalisering av samh\u00e4llet.
\nExempelvis har ledarskiftena blivit mer normbundna och utn\u00e4mningspolicy blivit mer meritbaserad samtidigt som regimens legitimitet \u00f6kad d\u00e5 den m\u00f6jliggjort ett visst politiskt deltagande hos medborgarna. Bruce Gilley ((Bruce Gilley: The Limits of Authoritarian Resilience (2003). Journal of Democracy, Vol. 14, nr. 1, sid. 18-26)) mots\u00e4tter sig dock att det demokratiska underskottet har l\u00f6sts genom s\u00e5dan beskriven institutionalisering. Han menar att det fortfarande r\u00e5der en form av nepotism d\u00e4r lojaliteter styr utn\u00e4mningarna p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5 samtidigt som mutor \u00e4r ett vanligt fenomen vid tills\u00e4ttandet av poster p\u00e5 lokalniv\u00e5. F\u00f6r att en meritbaserad utn\u00e4mningspolicy inte enbart ska f\u00f6rbli tomma ord m\u00e5ste det finnas en oberoende granskning som ser till att de institutionella normerna f\u00f6ljs och verkst\u00e4lls. Media censureras samtidigt som det inte finns en oberoende granskning av korruptionen eftersom politbyr\u00e5n \u00e4r den instans som v\u00e4ljer utifr\u00e5n politisk l\u00e4mplighet vilka omr\u00e5den som ska synas. Det ska d\u00e5 mycket till f\u00f6r att partiet ska granska korruptionen och sv\u00e5gerpolitiken inom sina egna led. Den totala korruptionen uppskattas ligga p\u00e5 mellan 10 och 20 % av Kinas BNP.
\nPartiet har visserligen avgett en viss del av makten och m\u00f6jliggjort ett visst politiskt deltagande genom att till\u00e5ta byval. Men att detta skulle leda till en vidare decentralisering anser Bailey vara mindre troligt. Fortfarande \u00e4r de lokala parlamenten v\u00e4ldigt svaga och om lokala intressenter skulle f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4mna sin tandl\u00f6sa form och utmana partiet s\u00e5 skulle troligtvis sv\u00e5ngremmen dras \u00e5t.
\nEn institutionalisering syftar till att effektivisera beslutsprocesserna men enligt Bailey s\u00e5 har den kinesiska regimen \u00e4ven p\u00e5 denna punkt inte uppn\u00e5tt n\u00e5got vidare resultat. Byvalen har emellertid inneburit en effektivare f\u00f6rvaltning som n\u00e5r ut till landsbygden men annars undergr\u00e4ver partiets kontroll \u00f6ver institutioner och parlament den effektivisering som institutionaliseringen str\u00e4var efter. T ex har inte staten trots det ekonomiska uppsvinget och det h\u00f6ga skattetrycket lyckats \u00e5terdistribuera en del av resurserna till de svagare grupperna i samh\u00e4llet och den offentliga sektorn klarar ofta inte att erbjuda medborgarna basal service.
\nD\u00e4rmed kvarst\u00e5r mycket av problemen som k\u00e4nnetecknas av \u201dthe logic of concentrated power\u201d: illegitimitet, vanstyre och korruption. Dock kan man anta att en demokratisering som initieras av enskilda partimedlemmar troligare kan ta vid om den institutionella apparaten uppfattas som ineffektiv och handlingsoduglig. F\u00f6r vem kommer att inleda en demokratisering inifr\u00e5n partiet om det nuvarande auktorit\u00e4ra styret endast uppvisar goda resultat?<\/p>\n
\nKina \u00e4r unikt i sitt fall, en kommunistisk stat som lyckats \u00f6verleva den tredje demokratiseringsv\u00e5gen genom auktorit\u00e4rt styre. En stat vars ekonomi sedan -78 v\u00e4xt fyrfaldigt. Kina har inte n\u00e5gon bakgrund i demokrati utan en tusen\u00e5rig historia av auktorit\u00e4r tradition med dynastier fram tills det att kommunismen, med Maos fasta hand \u00f6ver folket, tog \u00f6ver. Dagens Kina ligger n\u00e5gonstans emellan Marx och marknaden. Nathan menar att landet g\u00e5tt fr\u00e5n politisk utopi till utveckling, fr\u00e5n totalitarism till en klassisk auktorit\u00e4r regim och p\u00e5 detta s\u00e4tt lyckats anpassa landets auktorit\u00e4ra styre. Fr\u00e5gan \u00e4r i vilken utstr\u00e4ckning folket st\u00e4ller sig bakom det auktorit\u00e4ra styret i dagens Kina och p\u00e5 vilket s\u00e4tt de legitimerar staten?
\nShaoguang Wang diskuterar ((Shaoguang Wang: The Problem of State Weakness (2003). Journal of Democracy, Vol. 14, nr. 1, sid. 36-42.)) att Kina kan ses som en \u00f6ppen och komplex stat i den mening att landets ekonomiska vinning st\u00e4ndigt \u00f6kar. Landet integreras allt mer i den internationella v\u00e4rldsekonomin. Men i samma takt som detta sker diskuterar han utvecklingens baksida. Han menar p\u00e5 att landets politiska och administrativa institutioner halkar efter den ekonomiska utvecklingen i Kina och att detta f\u00e5r konsekvenser som bl.a. \u00f6kade klyftor mellan m\u00e4nniskor, korruption och en \u00f6kad brottslighet i landet. Dessa faktorer, menar han, f\u00e5r i sin tur m\u00e4nniskors grundsyn p\u00e5 samh\u00e4llet de lever i att \u00e4ndras i negativ riktning. Folk ser tillbaka p\u00e5 den \u201dgamla goda tiden\u201d under Maos ledning eller s\u00f6ker sig till olika religioner i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, folk tar p\u00e5 detta s\u00e4tt distans fr\u00e5n staten.
\nAndrew J Nathan argumenterar \u00e5 andra sidan f\u00f6r den kinesiska statens legitimitet och pekar p\u00e5 att regimen som helhet har folkets acceptans, att majoriteten utav Kinas befolknings st\u00e5ndpunkt \u00e4r att de tror och lyder under den regering som f\u00f6ljer folkets intresse. En anledning till folkets st\u00f6d av regimen anser Nathan vara den \u00f6kade v\u00e4lf\u00e4rd som h\u00f6jt levnadsstandarden f\u00f6r inv\u00e5narna och som tystar de. Nathan menar att landets kommande problem kommer att l\u00f6sas genom evolution. Landet \u00e4r visserligen under auktorit\u00e4rt styre men samtidigt blandar sig partiet allt mindre i institutionernas arbete, som under Maos ledning.
\nAndrew Nathan pekar \u00e4ven p\u00e5 att folket i dagens Kina framh\u00e5ller stabilitet och \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r politiska oroligheter, han pekar p\u00e5 CCP s roll i Kina som en stor faktor till denna folkets inst\u00e4llning. CCP tar upp det kaos som utvecklades i post-kommunistiska Ryssland som exempel p\u00e5 att politisk reform \u00e4r farlig f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rden. Detta menar Nathan vara en anledning som avskr\u00e4cker folket, s\u00e4rskilt de bildade, fr\u00e5n att opponera. Kinas auktorit\u00e4ra historiska bakgrund tillsammans med folkets \u00f6nskan om en trygg stat kan t\u00e4nkas vara n\u00e5gra faktorer till varf\u00f6r Kina lyckats h\u00e5lla befolkningen bakom sig under dess stora ekonomiska utveckling de senaste decennierna.<\/p>\n
\nEnligt Andrew J Nathan \u00e4r auktorit\u00e4ra system instabila p\u00e5 grund av svag legitimitet, \u00f6vertro p\u00e5 tv\u00e5ngsmedel, centraliserat beslutsfattande och en personfixerad maktstruktur. Kommunistpartiet har dock anpassat sig och p\u00e5b\u00f6rjat en institutionalisering som verkar leda till decentralisering, meritokrati och \u00f6kade ekonomiska friheter, men har \u00e5tminstone inte i praktiken gjort s\u00e4rskilt mycket f\u00f6r att Kinas medborgare ska kunna \u00e5tnjuta de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.
\nDe senaste \u00e5rens ekonomiska reformer i Kina har lett till en enorm tillv\u00e4xt f\u00f6r b\u00e5de staten och dess medborgare och Dali L Yang ((Dali L Yang: State Capacity on the Rebound (2003). Journal of Democracy, Vol. 14, nr. 1, sid. 43-50)) h\u00e4vdar att den kinesiska staten inte bara har st\u00f6rre ekonomiska resurser \u00e4n tidigare, utan att den \u00e4ven \u00e4r mer kapabel och effektiv \u00e4n tidigare.
\nDetta st\u00e5r i direkt kontrast till Shaoguang Wangs observationer som tyder p\u00e5 att kommunistpartiet har tappat kontrollen \u00f6ver flera viktiga delar av statsapparaten. Antalet anm\u00e4lda brott har \u00f6kat med fyrahundra procent sedan slutet av 70-talet, och f\u00f6rfalskningar av alla m\u00f6jliga typer av varor finns att f\u00e5 tag p\u00e5, till och med Harry Potter-b\u00f6cker och polisuniformer.
\nShaoguang Wang drar dock slutsatsen att l\u00f6sningen \u00e4r att st\u00e4rka den kinesiska staten och se till att den f\u00e5r st\u00f6rre kontroll, s\u00e5 kommunistpartiet sedan kan inleda en reell demokratiseringsprocess.
\n\u00c4ven om kommunistpartiet inte sj\u00e4lva str\u00e4var efter en \u00f6kad demokratisering med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i fokus, kommer partiets brist p\u00e5 kontroll av befolkningen ofrivilligt leda till \u00f6kade indirekta friheter. Ju starkare Kinas ekonomi blir och ju fler som f\u00e5r tillg\u00e5ng till nya kommunikationsm\u00f6jligheter, desto sv\u00e5rare blir det f\u00f6r kommunistpartiet att begr\u00e4nsa informationsutbyte och med detta f\u00f6ljer m\u00f6jligheter f\u00f6r de kinesiska medborgarna att organisera sig och protestera mot or\u00e4ttvisor.
\nKommunistpartiets ledare har inget val; f\u00f6r att kunna beh\u00e5lla inflytande \u00f6ver Kina \u00e4r de tvungna att forts\u00e4tta institutionaliserings- och demokratiseringsprocessen, annars kommer de grupper inom det kinesiska samh\u00e4llet som nu har m\u00f6jlighet att organisera sig p\u00e5 grund av statens brist p\u00e5 kontroll att rikta sitt missn\u00f6je mot staten, och det kan bli v\u00e5ldsamt.<\/p>\n
\nDet finns, vilket blir uppenbart om man l\u00e4ser de artiklar vi vid detta seminarium skulle f\u00f6rdjupa oss i, vitt skilda \u00e5sikter om vart Kina som stat \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll menas att landet, med sin v\u00e4xande ekonomi och l\u00e5ngsamt s\u00f6nderfallande diktatoriska regim, n\u00e4stan naturligt kommer att g\u00e5 mot en demokrati. B\u00e5de Randall Peerenboom ((Randall Peerenboom: Law and Development of Constitutional Democracy: Is China a Problem Case? (2006). ANNALS of the American Academy of Political and Social Science, vol. 603, nr 1, sid 192-199)) och Andrew J Nathan menar i sina artiklar att Kinas framg\u00e5ngar \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rda, och pekar p\u00e5 att det kommunistiska partiet verkar ha stabiliserats – d\u00e5 de bland annat haft partiledarskifte utan tumult – och b\u00f6rjat f\u00f6ra en kamp mot korruption, samt \u00f6kat folkets frihet. \u00c4ven mediernas nya frihet, vilket i stort inneb\u00e4r flera kommersiella tidningar och TV-kanaler, ses som ett mycket positivt tecken. Att det kommunistiska styrande partiet f\u00e5tt \u00f6verge delar av sin ideologi f\u00f6r att f\u00f6lja med i Kinas nya, moderna och globala politik ska inte stickas under stolen med, n\u00e5got som livligt diskuteras i alla artiklar. Det talas mycket om hur Kina, som auktorit\u00e4r regim, lyckats stabilisera och modernisera sig sj\u00e4lv – n\u00e5got som \u00e4r ovanligt vad det g\u00e4ller den typen av stat. Att Kinas styrande partis policy har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan Maos tid r\u00e5der det ingen tvekan om. D\u00e4remot lutar de olika artiklarna \u00e5t olika h\u00e5ll vad det g\u00e4ller att f\u00f6rs\u00f6ka utveckla teorier om vad som kommer h\u00e4nda h\u00e4rn\u00e4st i Kina. Det \u00e4r egentligen bara Shaoguang Wang som \u00e4r negativt st\u00e4lld inf\u00f6r Kinas dagsl\u00e4ge. D\u00e5 de andra f\u00f6rfattarna pekar p\u00e5 ovanst\u00e5ende f\u00f6rb\u00e4ttringar, menar Shaoguang att man m\u00e5ste titta mer kritiskt p\u00e5 vad som i praktiken egentligen h\u00e4nder med institutionerna. En kraftigt \u00f6kad kriminalitet, allt djupare klyftor mellan samh\u00e4llsklasserna, en h\u00e5rt drabbad landsbygdsbefolkning samt en \u00f6kad k\u00e4nsla otrygghet bland kineserna \u00e4r n\u00e5gra av de konsekvenser som Shaoguang tar som exempel p\u00e5 att Kinas statsmakt \u00e4r kraftigt f\u00f6rsvagad, rent ut sagt s\u00f6nderfallande. Fr\u00e5gan \u00e4r om demokrati p\u00e5 \u201dnaturlig v\u00e4g\u201d kommer att infinna sig efter den nuvarande regimens s\u00f6nderfall\/omvandling, och om det ens g\u00e5r att bygga en demokrati p\u00e5 Kinas nuvarande br\u00e4ckliga grund? Borde man st\u00e4rka statsmakten och dess institutioner, innan man f\u00f6rs\u00f6ker inf\u00f6ra demokrati? Men skulle inte ett st\u00e4rkande av partiet inneb\u00e4ra ett om\u00f6jligg\u00f6rande f\u00f6r demokrati att infinna sig? Det handlar allts\u00e5 om att ta st\u00e4llning till om f\u00f6r\u00e4ndringen av Kinas regim, det s.k. \u201ds\u00f6nderfallet\u201d ska ses som n\u00e5got positivt eller n\u00e5got negativt.<\/p>\n
\nTine Giorgio
\nMax Wiktorsson
\nIngrid W\u00e5llgren<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"