{"id":764,"date":"2009-11-17T12:26:33","date_gmt":"2009-11-17T10:26:33","guid":{"rendered":"https:\/\/folin.nu\/blog\/?p=764"},"modified":"2010-04-28T13:28:56","modified_gmt":"2010-04-28T11:28:56","slug":"miljopartiet-och-den-grona-ideologin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/folin.nu\/blog\/2009\/11\/17\/miljopartiet-och-den-grona-ideologin\/","title":{"rendered":"Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin"},"content":{"rendered":"

Johan Norbergs debattartikel p\u00e5 Newsmill<\/a> om Milj\u00f6partiets popularitet bland liberaler satte ig\u00e5ng en debatt<\/a> om hur liberalt Milj\u00f6partiet faktiskt \u00e4r. Johan n\u00e4mner Svend Dahls artikel<\/a> i Magasinet Neo om latteliberalerna som lockas av Milj\u00f6partiets framtoning. Jag kom h\u00e4romdagen hem fr\u00e5n Stureakademins studieresa till Washington, DC och resan inleddes med att ventilera v\u00e5ra examensarbeten. Mitt handlade om just Milj\u00f6partiet och de \u00e5sikter som framf\u00f6rs av medlemmar och i partiprogrammet. En teaser om detta gjordes p\u00e5 Oscar Sundevalls blogg<\/a> f\u00f6r ett tag sedan. Artikeln \u00e4r p\u00e5 ungef\u00e4r nio A4-sidor och l\u00e4ses b\u00e4st i pdf-format eller utskrivet, men f\u00f6r s\u00f6kbarhetens skull l\u00e4gger jag \u00e4ven upp den direkt p\u00e5 bloggen.<\/p>\n

PDF: Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin<\/a><\/p>\n

Lokalsamh\u00e4llet \u00e5t alla lycka b\u00e4r<\/strong>
\n\u2013 Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin<\/em>
\nI f\u00f6rra numret av Magasinet Neo (5\/2009) skrev Svend Dahl att Milj\u00f6partiet har g\u00e5tt fr\u00e5n att vara ett parti f\u00f6r tillv\u00e4xtfientliga gr\u00f6nav\u00e5gare med sk\u00e4gg och noppiga koftor till att bli ett relativt liberalt parti som de borgerliga partierna borde se som en m\u00f6jlig framtida regeringspartner. Men har Milj\u00f6partiet verkligen f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 mycket? Det \u00e4r l\u00e4tt att komma p\u00e5 exempel p\u00e5 enskilda sakfr\u00e5gor d\u00e4r Milj\u00f6partiet intar en liberal h\u00e5llning, eller \u00e5tminstone kommer till samma slutsats som liberaler. Synen p\u00e5 friskolor och sm\u00e5f\u00f6retagande \u00e4r nog de som tydligast skiljer Milj\u00f6partiet fr\u00e5n Socialdemokraterna och V\u00e4nsterpartiet, men de \u00e5sikterna har funnits i partiet i \u00f6ver tjugo \u00e5r.<\/p>\n

Milj\u00f6partiets f\u00f6rste spr\u00e5kr\u00f6r, Per Gahrton, skrev i sin bok \u201dVad vill de gr\u00f6na?\u201d 1988 om hur han s\u00e5g p\u00e5 den gr\u00f6na ideologin. Han skrev bland annat att \u201d[d]en officiella \u00f6vergripande makthavarideologin tycks tro p\u00e5 ett enkelt och positivt samband mellan materiell \u2018v\u00e4lf\u00e4rd\u2019 och m\u00e4nskligt v\u00e4lbefinnande. Den gr\u00f6na uppfattningen \u00e4r den omv\u00e4nda: vi tror att i ett industrisamh\u00e4lle modell Sverige \u00e4r det generella sambandet tillv\u00e4xt \u2013 v\u00e4lbefinnande negativt. Det utesluter inte behov av \u2018tillv\u00e4xt\u2019 inom m\u00e5nga enskilda produktomr\u00e5den (t ex f\u00f6rnyelsebar energi, sp\u00e5rbunden trafik m m).\u201d Fr\u00e5gan \u00e4r hur den distinktionen ska g\u00f6ras. Den sp\u00e5rbundna trafiken, f\u00f6r att ta ett f\u00f6r milj\u00f6partister k\u00e4rt exempel, har inte alltid varit s\u00e4rskilt milj\u00f6v\u00e4nlig. Om Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin hade f\u00e5tt r\u00e5da n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4garna b\u00f6rjade mekaniseras i b\u00f6rjan av 1800-talet (i viss omfattning hade vagnar p\u00e5 r\u00e4ls tidigare dragits av h\u00e4star) hade utvecklingen stannat helt. F\u00f6rsiktighetsprincipen har n\u00e4mligen en principiellt viktig funktion i den gr\u00f6na ideologin. Utan smutsig kolbrytning och -f\u00f6rbr\u00e4nning i j\u00e4rnv\u00e4gens ungdom hade dagens j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t inte kunnat komma till st\u00e5nd. Det \u00e4r om\u00f6jligt att bevisa att en teknisk innovation \u00e4r ofarlig innan den har anv\u00e4nts i stor skala under l\u00e5ng tid och med f\u00f6rsiktighetsprincipen f\u00e5r en innovation inte tas i bruk f\u00f6rr\u00e4n man kunnat visa att den \u00e4r ofarlig \u2013 ett tydligt moment 22. En mer innovationsv\u00e4nlig f\u00f6rsiktighetsprincip \u00e4r att ny teknik inte ska vara uppenbart farlig. Det kommer sl\u00e4ppa fram en hel del teknik som p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan vara farlig, men det skapar ocks\u00e5 m\u00f6jligheter att ta fram b\u00e4ttre och mer h\u00e4lsosam teknik. Om en ny innovation \u00e4r mer eller mindre farlig \u00e4n befintlig teknik kan inte avg\u00f6ras p\u00e5 f\u00f6rhand.
\nTeknikutvecklingen \u00e4r oftast inkrementell: man vidareutvecklar teknik som redan finns och \u00e4r etablerad. Koldrivna \u00e5ngmaskiner anv\u00e4ndes f\u00f6r att automatisera tillverkningsprocesser i fabriker innan de b\u00f6rjade anv\u00e4ndas f\u00f6r att transportera personer och gods p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. P\u00e5 samma s\u00e4tt utvecklas i dag teknik som inte har n\u00e5gon omedelbar anv\u00e4ndning f\u00f6r Milj\u00f6partiets godk\u00e4nda tillv\u00e4xtomr\u00e5den. Utan flera decennier av forskning p\u00e5 den traditionella, icke f\u00f6rnyelsebara k\u00e4rnkraften, fissionskraften, hade inte forskning p\u00e5 framtidens f\u00f6rnyelsebara k\u00e4rnkraft, fusionskraften, varit m\u00f6jlig. Mobiltelefonen ans\u00e5gs p\u00e5 80- och 90-talen av m\u00e5nga vara en on\u00f6dig leksak f\u00f6r yuppies och den synen pr\u00e4glar fortfarande hur samh\u00e4llet ser p\u00e5 datorspel, trots att det \u00e4r grafikutvecklingen inom datorspelsindustrin som har \u00f6kat m\u00f6jligheterna och minskat kostnaderna f\u00f6r bildmedicinen.
\nOm ett f\u00f6retag (eller staten) ska utveckla en ny t\u00e5gtyp beh\u00f6vs kunskap om mer \u00e4n bara framdrivning p\u00e5 st\u00e5lr\u00e4ls eller via maglev, magnetic levitation. Hur ska f\u00f6nster och stolar vara konstruerade? Energi\u00e5tg\u00e5ngen och s\u00e4kerheten p\u00e5 t\u00e5get beror delvis p\u00e5 h\u00e5llfastheten och vikten p\u00e5 f\u00f6nster och stolar, men materialforskning och produktutveckling av f\u00f6nsterglas och stolar \u00e4r inte knutet till t\u00e5gutveckling. Utan tillv\u00e4xt p\u00e5 andra omr\u00e5den \u00e4n f\u00f6rnyelsebar energi och sp\u00e5rbunden trafik blir kostnaderna f\u00f6r att utveckla dessa mycket st\u00f6rre.<\/p>\n

Sambandet mellan tillv\u00e4xt och v\u00e4lbefinnande enligt den gr\u00f6na ideologin beskrev Per Gahrton 1988. Har Milj\u00f6partiet \u00e4ndrat \u00e5sikt om tillv\u00e4xtens skadlighet? I Milj\u00f6partiets nu g\u00e4llande partiprogram<\/a> st\u00e5r att \u201d[t]illv\u00e4xt i konventionell mening \u00e4r varken m\u00f6jlig eller efterstr\u00e4vansv\u00e4rd […]\u201d och \u201d[f]\u00f6r att f\u00e5 mer tid f\u00f6r barnen och varandra, en b\u00e4ttre h\u00e4lsa och en god milj\u00f6 f\u00f6r barn och barnbarn att ta \u00f6ver kan vi tvingas att acceptera en l\u00e4gre materiell standard \u00e4n i Sverige i dag\u201d. I st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa nytt n\u00e4r det gamla g\u00e5r s\u00f6nder s\u00e5 kan man reparera. Att ha en materiell standard som motsvarar den vi har i dag eller f\u00f6r fem \u00e5r sedan l\u00e5ter vid en snabb fundering inte s\u00e5 farligt; ett billigt pris f\u00f6r en god milj\u00f6. F\u00f6r medelsvensson som, f\u00f6rutom att kanske v\u00e4ga n\u00e5gra kg mer \u00e4n idealt, under st\u00f6rre delen av sitt liv \u00e4r frisk och har god h\u00e4lsa \u00e4r det ingen stor uppoffring. \u00c4ven om den gr\u00f6na ideologins analys av skadligheten i en fortsatt tillv\u00e4xt inom varuproduktionen skulle vara riktig s\u00e5 kommer dess relevans att minska fram\u00f6ver. Tillv\u00e4xt sker inte enbart inom varuproduktion utan \u00e4ven i tj\u00e4nstesektorn. Tj\u00e4nsteproduktionens andel av BNP \u00f6kar i v\u00e4stv\u00e4rlden och i Sverige \u00e4r tj\u00e4nsteproduktionen p\u00e5 v\u00e4g mot att bli dubbelt s\u00e5 stor som varuproduktionen. Detta kan till viss del f\u00f6rklaras av att tillverkning av varor har flyttats till utvecklingsl\u00e4nder som Kina, men \u00e4ven Indien och Kina har snabbt v\u00e4xande tj\u00e4nstesektorer. Sambandet mellan tillv\u00e4xt och farlig milj\u00f6p\u00e5verkan \u00e4r allts\u00e5 inte definitivt.<\/p>\n

Den gr\u00f6na ideologins tankar om tillv\u00e4xt \u00e4r inte nya. Filosofen Bertrand Russell skrev 1932 i Till l\u00e4ttjans lov att effektivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar skulle komma arbetarna till godo i form av ledig tid i st\u00e4llet f\u00f6r stigande l\u00f6ner. Enligt Russell, som \u00e5ret innan Till l\u00e4ttjans lov hade \u00e4rvt titeln earl av sin avlidne bror, kunde alla m\u00e4nniskors behov 1932 tillfredsst\u00e4llas med fyra timmars arbete per dag. \u00d6vrig tid skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r f\u00f6rkovran i hobbyverksamhet av olika slag, och fritiden skulle \u00f6ka med tillv\u00e4xten.
\nDet finns \u00e5tminstone tv\u00e5 intressanta aspekter p\u00e5 den h\u00e4r synen p\u00e5 tillv\u00e4xt. N\u00e4r man s\u00e4tter resonemanget i ett st\u00f6rre perspektiv blir f\u00f6raktet f\u00f6r andra m\u00e4nniskors h\u00e4lsa tydligt. N\u00e4r Bertrand Russell skrev Till l\u00e4ttjans lov skulle det dr\u00f6ja nio \u00e5r innan penicillinet b\u00f6rjade anv\u00e4ndas och n\u00e4stan tjugo \u00e5r innan tuberkulos kunde behandlas. Utan materiell tillv\u00e4xt hade folk i v\u00e4stv\u00e4rlden fortfarande d\u00f6tt av lunginflammation, men sedan 1930-talet har den f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngden i Sverige \u00f6kat med femton \u00e5r f\u00f6r m\u00e4n och sjutton \u00e5r f\u00f6r kvinnor. Det blir ganska m\u00e5nga lediga timmar att \u00e4gna \u00e5t sig \u00e5t hobbies, \u00e4ven om man arbetar fyrtio timmar i veckan. Inom medicinsk forskning finns dock fortfarande mycket att g\u00f6ra. \u00c5rligen d\u00f6r mellan en och tre miljoner m\u00e4nniskor av malaria och i Sverige \u00e4r cancer den n\u00e4st vanligaste d\u00f6dsorsaken. Det \u00e4r genom \u00f6kad materiell standard som utvecklingsl\u00e4nder, d\u00e4r malaria \u00e4r ett stort problem, kan f\u00e5 m\u00f6jlighet att behandla sjuka och f\u00f6rebygga spridningen av sjukdomen. Genom att p\u00e5st\u00e5 att tillv\u00e4xt inte \u00e4r efterstr\u00e4vansv\u00e4rd ignorerar man de miljontals m\u00e4nniskor i v\u00e4rldens l\u00e4nder som \u00e4r sjuka eller undern\u00e4rda och d\u00f6r unga p\u00e5 grund av fattigdom.<\/p>\n

Uppfattningen att m\u00e4nskligheten har n\u00e5tt den materiella toppen f\u00f6rst\u00e4rks ytterligare n\u00e4r man l\u00e4ser avsnittet om sjukv\u00e5rd i Milj\u00f6partiets partiprogram. Ungef\u00e4r fem sidor text \u00e4gnas \u00e5t sjukv\u00e5rdsfr\u00e5gor varav n\u00e4stan en hel sida \u00e4gnas \u00e5t att f\u00f6rklara f\u00f6rdelarna med alternativmedicin och nackdelarna med konventionella l\u00e4kemedel. N\u00e4r forskning och utveckling n\u00e4mns \u2013 p\u00e5 de st\u00e4llen d\u00e4r det trots allt f\u00f6rekommer \u2013 \u00e4r det i negativa sammanhang, som vilka faror tandv\u00e5rdsmaterial kan medf\u00f6ra. De f\u00f6retag som tar fram l\u00e4kemedel och medicinsk teknik n\u00e4mns endast i f\u00f6ljande korta stycke:
\n\u201dL\u00e4kemedels- och teknikutvecklingsf\u00f6retagens inflytande \u00f6ver sjukv\u00e5rden \u00e4r i dag alltf\u00f6r stort. D\u00e4rf\u00f6r ska m\u00f6jligheten f\u00f6r l\u00e4kemedels- och teknikutvecklingsf\u00f6retagen att bedriva reklam f\u00f6r sin verksamhet mot h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden regleras. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att en tydlig redovisning sker av ekonomiska bindningar och andra relationer.\u201d Det verkar som att uppfattningen \u00e4r att l\u00e4kemedelsf\u00f6retag framf\u00f6r allt \u00e4r ett problem som m\u00e5ste hanteras, inte en tillg\u00e5ng som kan ge m\u00e4nniskor l\u00e4ngre liv och \u00f6kad livskvalitet. Som liberal \u00e4r det l\u00e4tt att vara teknikoptimist om man ser tillbaka p\u00e5 den tekniska utveckling som skett framf\u00f6r allt de senaste hundra \u00e5ren. Det inneb\u00e4r inte att man ska blunda f\u00f6r de problem som uppst\u00e5r, med skador p\u00e5 ekosystem och m\u00e4nniskors h\u00e4lsa. Hur man v\u00e4ljer att angripa problemen \u00e4r d\u00e4remot av betydelse f\u00f6r vilka politiska samarbeten som \u00e4r m\u00f6jliga. I Milj\u00f6partiets partiprogram f\u00e5r man leta l\u00e4nge f\u00f6r att hitta de liberala id\u00e9erna. Svend Dahl anser dock att konflikten mellan tilltron till marknadens m\u00f6jligheter att l\u00f6sa milj\u00f6problem och tilltron till politikens m\u00f6jligheter att l\u00f6sa desamma \u00e4ven finns i de liberala id\u00e9str\u00f6mningarna. Skillnaden \u00e4r att den gemensamma grunden naturligtvis \u00e4r mycket st\u00f6rre hos klassiska liberaler, socialliberaler och liberalkonservativa \u00e4n hos Milj\u00f6partiet och liberaler.<\/p>\n

En del av den gr\u00f6na ideologins avoghet mot ekonomisk tillv\u00e4xt beror med stor sannolikhet p\u00e5 okunskap. S\u00e5 sent som i v\u00e5ras ber\u00e4ttade Maria Ferm, spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r Gr\u00f6n Ungdom, och Anders Wallner, spr\u00e5kr\u00f6rssekreterare hos Maria Wetterstrand, f\u00f6r deltagarna i Timbros utbildningsprogram Stureakademin att BNP \u00e4r ett underm\u00e5ligt m\u00e5tt p\u00e5 ekonomisk aktivitet eftersom skadeg\u00f6relse och olyckor leder till en \u00f6kning av BNP. Samma uppfattning uttryckte den milj\u00f6partistiske Stockholmspolitikern Per Olsson p\u00e5 sin blogg<\/a> i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Problemet \u00e4r att deras uppfattning inte st\u00e4mmer med verkligheten. Den franske liberalen Fr\u00e9d\u00e9ric Bastiat f\u00f6rklarade f\u00f6r \u00f6ver 150 \u00e5r sedan i ess\u00e4n Det man ser och det man inte ser<\/a> (i Sverige utgiven av Timbro) begreppet alternativkostnad p\u00e5 ett mycket pedagogiskt s\u00e4tt. Om en marod\u00f6r kastar en sten genom ett f\u00f6nster \u00f6kar inte BNP bara f\u00f6r att glasm\u00e4staren tj\u00e4nar pengar p\u00e5 att byta ut det. Hade man sluppit spendera pengar p\u00e5 ett nytt f\u00f6nster hade man kunnat k\u00f6pa en bok (f\u00f6rslagsvis Bastiats ess\u00e4) eller nya skor, som i st\u00e4llet hade gett bokhandlaren eller skomakaren en st\u00f6rre inkomst. Om skadeg\u00f6relse hade varit bra f\u00f6r tillv\u00e4xten hade man kunnat eliminera arbetsl\u00f6sheten genom att b\u00f6rja sl\u00e5 s\u00f6nder f\u00f6nster.<\/p>\n

Vid en j\u00e4mf\u00f6relse mellan Per Gahrtons tjugo \u00e5r gamla bok och Milj\u00f6partiets nuvarande partiprogram ser det mesta likadant ut. Synen p\u00e5 tillv\u00e4xt som ett problem finns kvar och den liberala inst\u00e4llningen till friskolor och sociala friheter har funnits d\u00e4r hela tiden. I partiprogrammet och Gahrtons bok \u00e5terfinns \u00e4ven vurmen f\u00f6r Centerpartiets gamla lokalsamh\u00e4lle: ett transportsn\u00e5lt samh\u00e4lle byggt p\u00e5 sm\u00e5skalighet, sm\u00e5f\u00f6retagande, n\u00e4rodlad mat och lokalt arbete. Uppfattningen tycks vara att sm\u00e5skalighet \u00e4r mer milj\u00f6v\u00e4nligt \u00e4n storskalighet. Hur den synen har kunnat f\u00e5 f\u00e4ste \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5. Utsl\u00e4pp fr\u00e5n de stora kolkraftverkens skorstenar syns v\u00e4ldigt tydligt. De utsl\u00e4pp som kommer fr\u00e5n en vedeldad v\u00e4rmepanna \u00e4r mycket mindre. Det som intuitionen missar \u00e4r hur m\u00e5nga vedeldade v\u00e4rmepannor som ett kolkraftverk ers\u00e4tter. Utsl\u00e4ppen per producerad enhet \u00e4r oftast mycket l\u00e4gre i en stor anl\u00e4ggning \u00e4n i en liten, oavsett br\u00e4nsle. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det mer effektivt ur energif\u00f6rbrukningssynpunkt att bo i st\u00e4der \u00e4n i byar. Energif\u00f6rbrukningen i flerfamiljshus \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n i villor med samma isolering och inomhustemperatur, kollektiva transporter blir effektivare n\u00e4r fler vill \u00e5ka samma str\u00e4cka och milj\u00f6v\u00e4nlig avfalls- och avloppshantering blir billigare. Tron att sm\u00e5skalighet per definition \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n storskalighet \u00e4r s\u00e5 utbredd i samh\u00e4llet att det har p\u00e5verkat regleringen av tillst\u00e5nd f\u00f6r vindkraftverk. Det \u00e4r inte den fysiska storleken p\u00e5 ett vindkraftverk som avg\u00f6r vilka tillst\u00e5nd som beh\u00f6vs, det \u00e4r effekten. Storleken p\u00e5 rotorbladen \u00e4r det som har betydelse f\u00f6r hur stor risken \u00e4r att f\u00e5glar ska skadas, hur mycket buller som kraftverket kommer \u00e5stadkomma et cetera. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det uteffekten som avg\u00f6r, vilket har lett till att det finns en m\u00e4ngd vindkraftverk i Sverige som levererar mindre energi till det allm\u00e4nna eln\u00e4tet \u00e4n vad det finns kapacitet f\u00f6r, eftersom r\u00e4tt tillst\u00e5nd saknas. Detta \u00e4r inget som Milj\u00f6partiet ska lastas f\u00f6r. Det \u00e4r d\u00e4remot ett bra exempel p\u00e5 vad som kan h\u00e4nda n\u00e4r sm\u00e5skalighet blir ett \u00f6verordnat ideal.<\/p>\n

Lyckligtvis verkar det som att en del yngre milj\u00f6partister har b\u00f6rjat r\u00f6ra sig bort fr\u00e5n en del av sm\u00e5skalighetsvurmen. Anders Wallner och Maria Ferm lovordade storstaden, inspirerade av nyurbanismen, p\u00e5 deras f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Stureakademin just p\u00e5 grund av de milj\u00f6v\u00e4nliga effektivitetsvinster som kan uppst\u00e5 n\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor lever n\u00e4ra varandra. Kontrasten till Per Gahrtons utfall mot st\u00e4derna i Vad vill de gr\u00f6na? \u2013 \u201dStorst\u00e4der \u00e4r cancersvulster p\u00e5 samh\u00e4llskroppen!\u201d \u2013 \u00e4r tydlig. Fortfarande verkar det dock som att \u00e4ven de moderna milj\u00f6partisterna tycker att sm\u00e5skalighet \u00e4r att f\u00f6redra n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6retagande. Sverige har l\u00e4nge haft en f\u00f6retagspolitik som varit helt inriktad p\u00e5 att st\u00f6tta de stora f\u00f6retagen, med sm\u00e5 f\u00f6retag som underleverant\u00f6rer. Med det i \u00e5tanke \u00e4r fokuseringen p\u00e5 sm\u00e5 f\u00f6retag l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5, och ur konkurrenssynpunkt l\u00e4tt att inst\u00e4mma i. Med fler sm\u00e5 f\u00f6retag \u00f6kar konkurrensen och nyttan f\u00f6r konsumenterna. Det finns dock en risk att fokuseringen p\u00e5 sm\u00e5 f\u00f6retag leder till sv\u00e5righeter f\u00f6r f\u00f6retagen att v\u00e4xa \u00f6ver en viss niv\u00e5, men p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det finns det nog en samsyn med de borgerliga partierna.<\/p>\n

Den senaste trenden inom den gr\u00f6na ideologin, som \u00e4ven har f\u00e5tt f\u00e4ste hos Milj\u00f6partiet i Sverige, \u00e4r intresset f\u00f6r lyckoforskning. Pionj\u00e4rer p\u00e5 lyckoforskningsomr\u00e5det fann inget entydigt samband mellan inkomster och grad av v\u00e4lbefinnande hos individer. Ekonomiprofessorn Richard Easterlin formulerade problematiken 1974 i artikeln ”Does Economic Growth Improve the Human Lot? Some Empirical Evidence” och d\u00e4refter har den f\u00e5tt namnet Easterlinparadoxen. Det \u00e4r p\u00e5 denna grund som milj\u00f6partister och andra gr\u00f6na ideologer arbetar f\u00f6r att \u00e4ndra politikens fokus fr\u00e5n att framf\u00f6r allt handla om skydd f\u00f6r individuella r\u00e4ttigheter och f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ekonomisk utveckling till att h\u00f6ja m\u00e4nniskors upplevda lycka. Om det st\u00e4mmer att m\u00e4nniskor inte blir lyckligare av en h\u00f6gre inkomst s\u00e5 kanske Per Gahrton hade r\u00e4tt n\u00e4r han f\u00f6r drygt tjugo \u00e5r sedan skrev att \u201di ett industrisamh\u00e4lle modell Sverige \u00e4r det generella sambandet tillv\u00e4xt \u2013 v\u00e4lbefinnande negativt\u201d. Hur \u00e4r det med Easterlinparadoxen? St\u00e4mmer det att v\u00e4lbefinnandet inte \u00f6kar med inkomsten, \u00f6ver en viss grundniv\u00e5? Adrian White, som \u00e4r doktor i socialpsykologisk analys vid Leicesters universitet, har tagit fram en v\u00e4rldskarta \u00f6ver den upplevda lyckan i v\u00e4rldens l\u00e4nder.
\n\"wellbeing\"<\/a>
\n\u00c4ven om det finns vissa avvikelser s\u00e5 \u00e4r helhetsbilden tydlig: h\u00e4lsa, ekonomi och utbildning \u00e4r starkt korrelerat med den upplevda lyckan. \u00c4ven den data som Milj\u00f6partiet sj\u00e4lva anv\u00e4nder i sitt studiematerial bekr\u00e4ftar att det upplevda v\u00e4lbefinnandet i stor grad korrelerar med inkomsten. Ett diagram \u00f6ver sambandet mellan inkomst per capita och v\u00e4lbefinnande framtaget av statsvetaren Ronald Inglehart som visar en stark korrelation mellan inkomstniv\u00e5 och v\u00e4lbefinnande v\u00e4ljer Milj\u00f6partiet dock att tolka tv\u00e4rtom. Enligt Milj\u00f6partiet visar diagrammet nedan att \u201dv\u00e4stv\u00e4rldens ekonomiska utveckling inte \u00e5tf\u00f6ljdes av en \u00f6kad livskvalitet\u201d. Sambandet \u00e4r inte linj\u00e4rt \u2013 inkomstens marginalnytta \u00e4r avtagande \u2013 men det \u00e4r ingen som har h\u00e4vdat heller. De flesta konsumtionsval som m\u00e4nniskor g\u00f6r pr\u00e4glas av minskad marginalnytta. Om man inte \u00e4ger n\u00e5gon bil s\u00e5 inneb\u00e4r inf\u00f6rskaffandet av en bil en enorm nytta. K\u00f6per man ytterligare en blir nyttan inte lika stor; vi kan bara k\u00f6ra en bil i taget. Eftersom varje extra konsumerad krona inte medf\u00f6r lika stor nytta som den f\u00f6rra, \u00f6kar inte lyckoniv\u00e5n lika mycket som inkomsten. Det inneb\u00e4r inte att det saknas ett samband mellan inkomst och lycka.
\n\"wellbeing2\"<\/a><\/p>\n

\u00c4ven om man bortser fr\u00e5n sambandet mellan inkomst och v\u00e4lbefinnande, s\u00e5 finns annat som tyder p\u00e5 att Milj\u00f6partiets ambition att skapa lycka f\u00f6r medborgarna inte kommer falla v\u00e4l ut. En av slutsatserna man kan dra av Johan Norbergs senaste bok, Den eviga matchen om lyckan, \u00e4r att det \u00e4r vi sj\u00e4lva som b\u00e4st skapar v\u00e5r lycka. Lyckan konsumeras inte, den produceras. Om politiker i f\u00f6r stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rs\u00f6ker styra v\u00e5ra val mot de v\u00e4rden som lyckoforskningen kommit fram till \u00e4r lyckobringande, kommer lyckan inte att \u00f6ka. F\u00f6r stor politisk styrning \u00e4r i sig lyckoh\u00e4mmande, oavsett riktning. Det \u00e4r ocks\u00e5 anledningen till att Milj\u00f6partiets str\u00e4van efter central styrning (trots skrivningar i partiprogrammet om v\u00e4rdet av decentralisering) av villkoren f\u00f6r matproduktion och -distribution, arbetstidsreglering och tillv\u00e4xtbegr\u00e4nsning inte kommer att g\u00f6ra folk lyckligare, \u00e4ven om Milj\u00f6partiets uppfattning att milj\u00f6n mot f\u00f6rmodan skulle m\u00e5 b\u00e4ttre av det st\u00e4mmer. M\u00e4nniskor \u00e4r kapabla att sj\u00e4lva v\u00e4lja om de vill g\u00e5 ner i arbetstid, flytta fr\u00e5n staden och ut p\u00e5 landet och k\u00f6pa f\u00e4rre prylar.
\nDe metoder som Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning paternalistiska. M\u00e4nniskor konsumerar f\u00f6r mycket prylar som g\u00f6r oss olyckliga och f\u00f6rst\u00f6r milj\u00f6n. Lyckan finns i lokalsamh\u00e4llet \u2013 eller f\u00f6r vissa gr\u00f6na ideologer i storstaden \u2013 och korta arbetsdagar. De gr\u00f6na har funnit det goda livet och kommer g\u00f6ra vad de kan f\u00f6r att vi alla ska odla v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

Andra bloggar<\/a> om: milj\u00f6partiet<\/a>, gr\u00f6n ideologi<\/a>, johan norberg<\/a>, stureakademin<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Johan Norbergs debattartikel p\u00e5 Newsmill om Milj\u00f6partiets popularitet bland liberaler satte ig\u00e5ng en debatt om hur liberalt Milj\u00f6partiet faktiskt \u00e4r. Johan n\u00e4mner Svend Dahls artikel i Magasinet Neo om latteliberalerna som lockas av Milj\u00f6partiets framtoning. Jag kom h\u00e4romdagen hem fr\u00e5n Stureakademins studieresa till Washington, DC och resan inleddes med att ventilera v\u00e5ra examensarbeten. Mitt handlade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Milj\u00f6partiet och den gr\u00f6na ideologin<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16,26,2],"tags":[],"class_list":["post-764","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/764","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=764"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/764\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":884,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/764\/revisions\/884"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=764"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=764"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/folin.nu\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=764"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}