Sanna Rayman och Peter Santesson spelade in Mikael Wiehes Mitt hjärtas fågel, med ny satirisk text om att bevara slussen. Nu har Mikael Wiehes representanter United Stage hört av sig och vill att Sanna och Peter ”omedelbart ta[r] bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang”.
Känner Wiehe till Streisand-effekten?
Det visade sig vara svårt att uppdatera bloggen när vi var ute i fält. Mottagningen på både skjutfältet och övningsfältet är inte vad man kunde önska att den var. Dessutom blev det för omständigt att uppdatera bloggen utan datorn som fick stanna i logementsskåpet. Att skriva längre textstycken på iPhonen är inte särskilt kul.
Nåväl, nu är jag hemma igen och den första KFÖ:n, krigsförbandsövningen, i den nya försvarsorganisationen är genomförd. Andra delen av KFÖ:n började med stridsvagnsmarsch till skjutfältet Kråk, fem mil öster om Skövde.
Marsch till Kråk:
Kompaniet uppställt under rast i Tibro
På skjutfältet sköt vi ungefär fyrtio skott med kanonen under två dagar. Ett av skotten som min vagn tilldelades fastnade i magasinet så det delade sig. Det som syns på bilden är alltså bara den del som skjuts ut, men det ger en uppfattning om hur stora skotten är.
Delad barlastad spränggranat
Det sköts en hel del, som sagt. Här följer en kort sammanfattning:
Kapten Kjerstensson utvärderar ett moment med Echo Alphas tornbesättning
Natten till fredag lastade vi vagnarna på släp och åkte tillbaka till Skövde övningsfält där vi fortsatte öva, först inom plutonen för att på söndagen utöka till kompani. Vid två tillfällen utvärderades kompanianfallet av STA-personal (stridsträningsanläggning) från Markstridsskolan, vilket gav oss soldater möjlighet att se var vi gjorde fel, var de andra plutonerna befann sig och var fienden befann sig.
Ögonblicksbild från utvärderingen av kompanianfallet
På söndagskvällen avslutades övningen och de följande två dagarna ägnades åt att göra rent vagnarna igen. Det fastnar rätt mycket lera i och på vagnen.
Igår och idag har vi övat plutonsstrid med anfall på övningsfältet. Idag agerade en av de fyra vagnarna B-sida och fick försöka slå ut de övriga vagnarna. Två bra dagar med våra tanks.
Uppställning vid stridspaus
Vår vagn i värmesiktet
Repetitionsövningarna fortsatte idag, nu med hela besättningarna samlade. I BTA:n, Besättningsträningsanläggningen, kan fyra besättningar öva samtidigt. De viktigaste funktionerna på varje plats i vagnen finns representerade så att officerarna kan utbilda och utvärdera besättningarna.
Fokus låg idag på den enskilda gruppens ingående i stridsställning och anfall från stridsställning.
Administrationspanelen i BTA:n
Presentationsskärmar för utvärdering
En blick in i en av kabinerna där besättningen sitter
Igår började dagen med ett kettlebellpass på gymmet och därefter inventerades stridsvagnarna för att kontrollera att all utrustning fanns. Efter det repeterade vi åtgärder före, under och efter användning. Dvs, hur säkerställer vi att vagnen är i skick att användas och att ingenting har gått sönder under användningen? Vi skrev även säkerhetsprov för att kontrollera att vi hade koll på säkerhetsbestämmelserna.
Idag, efter ett fyspass med intervallträning, var skyttarna (som jag har blivit nu) och laddarna i TBTA:n (Tornbesättningsträningsanläggningen) och övade på att skjuta och ladda. TBTA:n är uppbyggd av de relevanta delarna av ett stridsvagnstorn (där vagnchef, laddare och skytt har sina platser) med bildskärmar i skyttens och vagnchefens sikte som är kopplade till ett datorsystem. Det är som ett väldigt dyrt datorspel. Förarna tog ut vagnarna på övningsfältet och körde terrängkörning. Under eftermiddagen anslöt vagncheferna i TBTA:n. Eftersom soldaterna numera är anställda är det sällan kvällstjänst och arbetsdagen slutade därför 16:30.
TBTA:n
De närmsta fyra veckorna kommer den här bloggen att vara mer aktiv igen. Jag tjänstgör nämligen som stridsvagnssoldat på P4 i Skövde under de närmsta veckorna. Efter att värnplikten avskaffades (eller egentligen pausade; värnplikten kan införas igen relativt snabbt om situationen kräver det) infördes en organisation som består av både kontinuerligt tjänstgörande soldater (förutom officerare) och tidvis tjänstgörande soldater. De tidvis tjänstgörande soldaterna deltar i en eller två övningar per år för att hålla uppe och förbättra sin befattningskompetens. Ungefär som repmånaderna när de fanns, fast med skillnaden att vi är anställda, får lön och gör det helt frivilligt.
Jag kommer försöka skriva ett blogginlägg per dag, åtminstone de dagar som inte innehåller samma moment som föregående dag.
Idag började vi efter lunch, eftersom de flesta hade en bit att åka. Eftermiddagen började med information från kompani- och bataljonsledningen och därefter hämtades all utrustning ut från förrådet. Under kvällen gick vi igenom policydokumenten för likabehandling, insatsattityd och liknande. Därefter repeterade vi de kommandon som förekommer dels i vagnen mellan besättningsmedlemmarna och dels mellan vagnarna över radio. Även olika tecken som förekommer i stridsledning och de formationer som plutonen kan använda repeterades.
Väldigt mycket teoretiskt idag.
I morgondagens (4/8) ledare i Aftonbladet skriver Daniel Swedin om SJ med utgångspunkt i flickan som blev avkastad i Kumla. Jag håller med om en del i texten och en del håller jag inte med om. Som det brukar vara i Aftonbladets ledare. Jag blir dock irriterad när Daniel uppenbart feltolkar vad infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd sade angående julfirande på grund av tågförseningarna i vintras. Så här skrev Daniel Swedin:
[...] den ansvariga ministern tyckte att de som satt fast i snöhelvetet gott kunde fira jul en annan dag.
Så här sade Elmsäter-Svärd i intervjun med Dagens Nyheter:
Jag kan förstå irritationen och känslan. Det kanske till och med är så att man inte kan fira jul på julafton, utan att man får ställa sig in på att ha julfirande någon annan dag. Det är ju verkligen supertråkigt.
Av Daniel Swedin får man intrycket att Elmsäter-Svärd tyckte att folk skulle sluta gnälla och fira jul en annan dag; att det inte var någon bra anledning att klaga. Det Elmsäter-Svärd faktiskt säger är ju precis tvärt om.
Det finns massor av anledningar att klaga på regeringens infrastrukturpolitik och hur Catarina Elmsäter-Svärd har skött den. Att medvetet feltolka hennes uttalanden behövs verkligen inte. Det är bara lättja.
Läs även andra bloggar om aftonbladet, sj, elmsäter-svärd
Senaste kommentarer