Med anledning av Spotifys popularitet hos både musikindustrin och konsumenter, samt tillbakadragandet av Bob Dylan-katalogen hos Spotify och Orwell-e-böckerna hos Amazon, handlar dagens ledare om riskerna med att företag kan radera musik och böcker som vi tror att vi har kontroll över och rätt till.
För de flesta är detta inget stort problem. Alla tycker inte om Bob Dylan och har man redan läst George Orwells böcker kanske man inte köper e-boksversionen. Risken är däremot att det är den här typen av centraliserad kontroll av innehåll som kommer dominera i framtiden.
Med anledning av den nya Timbrorapporten Långt ifrån lagom som publicerades i går handlar dagens ledare om kommunala prioriteringar.
Kostnaderna för barnverksamhet, utbildning och äldreomsorg är jämförbara mellan kommunerna, men Trollhättans kulturbudget är ungefär femtio procent större än Nyköpings. Trots detta ska kulturnämnden i Trollhättan för 2010 endast spara 3,2 miljoner kronor men omsorg och utbildning ska spara hela 57 miljoner.
Jag har inte tid att gå igenom all kritik – Lindbloms svar är ungefär tre gånger så långt som min ledare – men jag har ett par punkter:
Det blir en hel del cirkelresonemang. ”För det första är svenska är [sic!] huvudspråk och gemensamt språk i Sverige enligt språklagen – inte engelska.” Lagen säger att det ska vara som vi säger, därför ska det vara som vi säger. Min poäng är ju inte att just Språkförsvaret gör något fel egentligen, min kritik riktar sig mot lagstiftningen. När man försvarar sig med att man bara tillämpar lagen så undviker man kritiken.
När Lindblom retoriskt frågar ”Vilken förankring har de engelskspråkiga beteckningarna bland skattebetalarna i Stockholm?” så missar man poängen med de nämnda verksamheterna. De riktar sig inte mot skattebetalarna i Stockholm, de riktar sig mot besökare. Visst, det är fortfarande stockholmarnas pengar, men det är ganska meningslöst att spendera marknadsföringsbudgeten på att få stockholmarna att besöka Stockholm.
”Varken Olle Josephson eller Språkförsvaret är motståndare till att språket utvecklas – frågan är bara hur.” Med andra ord: språket får utvecklas, men bara enligt fastställda riktlinjer.
Skrev en lördagsledare om den nya språklagen som gällt i en månad nu. Två JO-anmälningar i ämnet, mot Regeringskansliet och Stockholms stad, har fått en del uppmärksamhet i meda.
Språkförsvaret kräver att beteckningarna ska översättas till svenska eftersom det är comme-il-faut och att de svenska beteckningarna ska användas i första hand. Synd att utländska turister och näringslivsrepresentanter är så dåliga på svenska bara.
Det går att ha e-postadresser på svenska och engelska samtidigt, så att ordna så att alla departementen har svenska e-postadresser går snabbt, men til syvende og sidst handlar det om flexibilitet.
Karl Malmqvist fortsätter sina funderingar kring Piratpartiet och dess sympatisörer med funderingen att ”[...] det rör sig om en synnerligen heterogen grupp människor som febrilt försöker rationalisera sina egna nöjen och hitta på allehanda anledningar att få ha kvar möjligheten att ‘gratis’ ta del av andras produktion”. Jag vill först tacka Karl Malmqvist för att han har hjälpt mig ur min bloggdvala. Tack, Karl
För mig handlar det inte om gratis kultur, även om en del pp-väljare antagligen resonerar så. Möjligheten att fildela även upphovsrättsskyddat material utan tillstånd relativt fritt kommer av att staten och särintressen inte ska ha rätt att övervaka allt vi gör bara för att det går. Bara för att det är relativt riskfritt (straffmässigt åtminstone) att köra bil för snabbt betyder inte att det är friheten att köra hur snabbt man vill som är anledningen till att vi inte ska ha övervakningskameror i varje gathörn och var hundrade meter på motorvägen. Möjlighet till ringa lagöverträdelser kommer av att vi ska behålla en rättsstat med mänskliga rättigheter värda namnet.
Sedan tycker jag att det är orimligt att ta betalt för framställning av exemplar när marginalkostnaden för exemplarframställning är noll. Inom andra områden uppmuntrar vi, och försöker sträva efter, perfekt konkurrens.
I dag blev det klart att Lund har gått vidare i uttagningen till att bli en av Europas kulturhuvudstäder 2014 (Lettland ska ha en också) tillsammans med Umeå. Jag hade hoppats att Uppsala skulle gå vidare i stället för Lund. Kulturhuvudstadsprojektet är ett oerhört slöseri med pengar. Fyrahundra miljoner kronor kommer att spenderas för att ordna kulturella inslag (som en matresa längs med motionsspåret Hardebergaspåret) i Lunds kommun under ett år, förutom den ordinarie kultur- och fritidsbudgeten som ligger på 250 miljoner kronor. Ingenting av de fyrahundra miljonerna investeras i lokaler eller för att få en långsiktig utveckling inom kulturen i Lund. Allting ska spenderas för 2014. Jag är glad att åtminstone Centerpartiet konsekvent har varit emot projektet, på grund av kostnaderna.
Det är förresten väldigt kul att Lundabanden bob hund och Cardigans nämns i Lunds ansökan. Vissa kanske tror att bob hund är från Stockholm och att Cardigans är från Jönköping, men det är bra att få det svart på vitt att det är i Lund de hör hemma.
Än så länge finns det dock hopp: Det är Umeå eller Lund som blir den svenska europeiska kulturhuvudstaden, inte båda. Att Lund har Laila Freivalds som dragplåster ger dessutom bra karma för möjligheterna att slippa pengaslöseriet.
Nu har Vallentuna inte ens vatten, i tre dar har dom varit utan vatten. Det är nån ledning som har gått sönder och det lustiga är att dom har inga kartor så att dom vet var ledningarna ligger utan nu håller dom på och letar efter dessa ledningar. Hur kan sådant komma sig frågar vi vattenledningsdirektör Valter Lindeman.
I stället för att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Radiotjänst i Kiruna åker land och rike runt för att störa människor på sin fritid kunde Sverige ha haft ett abonnemangssystem som för andra tjänster. Om en obetald tv-avgift hade inneburit myrornas krig i rutan hade ganska många av licensvägrarna betalat. Som en ren bonus hade vi sluppit en hel del kulturkonservativa utspel på DN Debatt, som det senaste från SVT:s förre vd, Christina Jutterström, och förre riksbankschefen Bengt Dennis med flera.
Förutom en hel hop med rena faktafel och förvrängda citat försöker hon bland annat få läsaren att tro att kriget i Irak är en liberal idé, med chefsideologen Milton Friedman vid frontlinjen. Faktum är att Friedman, som drev igenom ett avskaffande av värnplikten i USA, var emot Irakkriget från början – vilket han också sade vid flera tillfällen, bland annat i en intervju i Wall Street Journal: ”jag var emot att gå in i Irak från början. Jag anser att det var ett misstag av den enkla anledningen att jag inte anser att USA borde ägna sig åt aggression”.
Mitt namn är Johan Folin och detta är min blogg. Jag studerar just nu i min hemstad Lund med syftet att ta en pol mag-examen. Gillar nationalekonomi och godis. Jag har gjort lite saker.
Mitt namn är Johan Folin och detta är min blogg. Jag studerar just nu i min hemstad Lund med syftet att ta en pol mag-examen. Gillar nationalekonomi och godis. Jag har gjort 
Senaste kommentarer