Kategoriarkiv: Vetenskap

Hur mycket påverkar enskilda debatter opinionen?

Alex Tabarrok, som bland annat är professor på George Mason University och bloggar på Marginal Revolution (tillsammans med Tyler Cowen, som också är professor på GMU), undrar i ett inlägg hur opinioner påverkas efter debatter. Genom att göra undersökningar före och efter kan man få bilden av att det (i genomsnitt) finns en tendens att den sida som var svagast innan debatten har gynnats mest av debatten, det vill säga minoritetssidan har fått mer stöd efter debatten än vad som var fallet innan. Resonemanget går att tillämpa (med det blir svårare att mäta) på mediabevakning av ett ämne också. De som hävdar att exempelvis Sverigedemokraterna borde frysas ut för att de inte ska få för mycket uppmärksamhet skulle kunna ha ett case om detta stämmer.
Det finns en annan förklaring också (det finns så klart flera, men det skiter jag i för tillfället) och det är att det är gruppen osäkra som ställer till siffrorna. I de aktuella mätningarna i Tabarroks inlägg är det väldigt många som är osäkra. Efter debatterna har de osäkra i de flesta fall minskat drastiskt. Tabarrok gissar att de som var osäkra innan debatten ljuger, bland annat eftersom ämnet i de flesta fall inte är obekant för respondenterna. De fegar helt enkelt och ”vågar” inte svara. Har man hört argument för eller emot en viss fråga brukar man ha en uppfattning, även om man är beredd att ändra sig när mer information kommer fram. Tabarroks inlägg och resonemang är intressant, men flera av de mest intressanta synpunkterna kommer från kommentarsfältet. Där finns en hel del bra synpunkter.
Jag tror det finns flera orsaker, men jag tror inte att de osäkra medvetet far med osanning. Jag tror snarare att när man vet att man kommer få argument framlagda från två håll, finns det ingen större anledning att ha en fast åsikt. Varför inte vänta till efter debatten med att bestämma sig?

Andra bloggar om: , ,

Lögndetektorer och Streisandeffekten

2007 publicerade de två svenska fonetikforskarna Anders Eriksson och Francisco Lacerda en artikel, Charlantry in forensic speech science, i The International journal of speech, language and the law, som visade att två vanliga typer av lögndetektorer inte fungerar. Det handlar om LVA, Layered Voice Analysis och VSA, Voice Stress Analyzers. Företaget Nemesysco, som tillverkar en lögndetektor som använder LVA, pekades ut i artikeln och de blev jättearga och krävde att förlaget som publicerade artikeln skulle dra tillbaka den, vilket förlaget gick med på.
Det slutar naturligtvis inte här. I och med de arga protesterna från bluffmakarna Nemesysco inträdde Streisandeffekten. Artikeln, som bara hann läsas av de närmast sörjande inom fonetikforskningen, finns numera på Pirate Bay och har i och med rapporteringen i media fått mycket större spridning och uppmärksamhet än vad som vore fallet om Nemesysco hållt tyst. Det tackar vi för.

Andra bloggar om: , , , ,

Korrelation och kausalitet

I dagens Södermanlands Nyheter har jag en krönika om att inte dra för stora slutsatser av enkla samband. TT och flera tidningar har de senaste dagarna skrivit om läsk och fetma, samt att man blir fet om man har feta vänner.

Om jag vaknar upp en morgon med skor på fötterna och tung huvudvärk så kanske jag skulle kunna förledas att tro – eftersom jag normalt sett sover utan skor och vaknar utan huvudvärk – att huvudvärk orsakas av att sova med skorna på. I själva verket är det antagligen någon annan anledning, som att jag kanske har festat för mycket kvällen innan.

Andra intressanta bloggar om: , , ,

Psykoser

I stort sett alla jag pratat med som förespråkar en repressiv narkotikapolitik använder begreppet ”haschpsykos” som exempel på varför man inte kan tillåta cannabis-baserade preparat. Men existerar verkligen haschpsykosen? Jag letade upp ett par artiklar från vad jag anser vara någorlunda fristående forskargrupper (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Cannabisera.se anser jag exempelvis inte vara tillräckligt fria från sina respektive agenda).

Australiensiska National Drug & Alcohol Research Centre (NDARC) som är baserad på University of New South Wales anser inte det:

The prediction of the hypothesis that cannabis causes psychosis was not supported by the data on trends in the incidence of psychosis. There was no evidence that there has been an increase in the incidence of psychosis over the past thirty years of the magnitude predicted by the hypothesis. This suggests that cannabis use does not cause cases of psychosis that would not otherwise have occurred. ((Degenhardt, Hall, Lynskey, 2001; Comorbidity between cannabis use and psychosis: Modelling some possible relationships))

Artikel i Lancet av forskare vid Department of Primary Care and General Practice, University of Birmingham:

Available evidence does not strongly support an important causal relation between cannabis use by young people and psychosocial harm, but cannot exclude the possibility that such a relation exists. The lack of evidence of robust causal relations prevents the attribution of public health detriments to illicit drug use. In view of the extent of illicit drug use, better evidence is needed. ((Macleod J, Oakes R, Copello A, Crome I, Egger M, Hickman M, Oppenkowski T, Stokes-Lampard H, Davey Smith G, 2004; Psychological and social sequelae of cannabis and other illicit drug use by young people: a systematic review of longitudinal, general population studies))

Forskare i psykiatri från King’s College i London, publicerade i The British Journal of Psychiatry:

Very few heavy cannabis users (3%) went on to develop schizophrenia, suggesting that cannabis use may increase the risk for schizophrenia only among individuals already vulnerable to developing psychosis. ((Arseneault, Cannon, Witton, Murray, 2004; Causal association between cannabis and psychosis: examination of the evidence))

Den sista artikeln antyder att cannabis kan vara en bidragande orsak till psykos, om andra tyngre vägande orsaker också är närvarande. De klarlägger dock inte orsakssambandet. Korrelation implicerar inte nödvändigtvis kausalitet.

Andra intressanta bloggar om: , , , ,

Subject 109

Idag har jag för första gången konkret fått erfara att jag bara är en siffra i ett större system. Jag är Subject 109.
Astra Zeneca har en klinik i Lund där man gör försök på friska människor när ett läkemedel tas fram. Jag är med i en studie som ska ta reda på lite saker kring inhalatorer så från klockan åtta i morse fram till strax innan åtta nu ikväll har jag haft en perifer venkateter fasttejpad i armvecket och med jämna mellanrum blivit åderlåten, efter att i morse ha inhalerat Symbicort.

Att låna ut sin kropp till vetenskapen för pengar när det gäller astma och KOL tycker nog de flesta är OK. Men inte att låna ut sin kropp mot pengar för sexuella tjänster. Är det OK att låna ut sin kropp till vetenskapen för tester kring potenshöjande medel, som Viagra?

Subject 109

Andra bloggar om: , , , ,